Billingens Långlopp, plats 20 typ. Kan vara det bästa snöloppet jag gjort, 17/16 min efter Moberg.
Efter en kall start på morgonen då termometern visade -23 så bar det iväg från Borås mot billingen.
Jo i starten var jag seedad i elitledet med de 1000 första i vasaloppet, kul folk och många som man brukar se på rullskidtävlingar och så, hade Dan Moberg till höger om mig i starten, stort!
Boom, starten gick och likt brunstiga tjurar så far vi över stadion för att samla ihop fältet på ca 300 man i 2 spår, skämms inte så mycket för mig själv och roffar åt mig en bra plats bland de 20 första, känns bra, rättar in oss i leden och ger oss iväg på konstsnöbanan, skidorna går fint bra glid och härligt bett uppför, satsade på att just ha bra fäste eftersom att vi körde på en kuperad konstsnöbana och vilken dröm det var att kunna älga på i volvobacken med tokfäste, kände mig stark och hångde med bra.
Men efter 2 km in på första varvet kommer dippen, värken smyger sig på i ländryggen, Fan! får dra ner på farten och tappar plac, kommer till ett stakvänligt parti håller mig bra med, men tappar uppför igen, negativa tankarna kommer sköljande över mig, ska jag bryta? alla åker om mig… funderar vidare på det under första varvet, får lite och dricka och glada hejja rop så ger mig ut på andra.
ryggen gör lite små ont nu, bara 9 varv kvar, pust! hittar en bra rygg och får lite avlasting i vindmotståndet, nu börjar vi även att varva folk som åker skidor *föe att det är trevligt* blir lite starkare av detta, tar mig runt varv 2 klart irriterad över att jag inte åker bättre och att det jävla skogs jobbet pajjat ryggen, men…
vid stadion för att på börja varv 3 händer något, negativa tankarna försvinner, ryggen stabiliserar sig och känns faktiskt bra, härligt klipp i stakningen och hämtar in på folk som jag fått släppa på första varvet… Rickard kan ju faktiskt åka skidor! bygger upp ordentligt momentum på varv 3, plocjar på stakpartier, springer rakt likt Axel Teichmann i backarna och stak-Rickard går ikapp folk i backarna… va händer?? känslan är fantastisk! åker frustande runt och ropar urspår till höger och vänster, på varv 10 kommer moberg ikapp och kör om, hänger på en bit på platten men får släppa uppför, kommer själv ikapp Lasse på detta varvet och ropar hej, han sliter… På varv 11 sista alltså är jag ikapp Ivan (han slog mig på GM i skate, kontraster) åker nästan ikapp en kille som var 10 min snabbare än på Marcialonga, missar med 6sek, kommer i mål och är bara hur nöjd som helst! Tack alla för en fantastisk dag! Grattis till Martin M som åkte starkt och ett bryt ihop och kom igen starkare än innan till Magnus A som fick ryggproblem.
Imorgon ska vi till Jönköping och skoja…. 🙂